USA en bruksanvisning. Del 2. Årets Guvernörsval och valkretsarnas betydelse samt några ord möjligheten för tillägg till konstitutionen.

USA förenta stater har till sin konstruktion en viktig maktfaktor. Guvernörerna i de olika delstaterna. De fyller i princip samma funktion som USA s president på sin regionala nivå det kan benåda fångar, och lämna in veto mot de förslag som den regionala kongressen i respektive delstat lägger fram. Men framförallt så spelar Guvernörerna en avgörande betydelse för hur USA styrs. Det ena är särskilt av betydelse det här valet 2018 då Guvernörernas som väljs nu kommer att vara ansvariga för hur den kommande 10-åriga omdragningen av valkretsar till kongress och delstatsvalen som sker år 2020 kommer att vara då det gäller fram till 2030. Idag kan republikanernas hårda grepp om kongress, senat och lokalval förklaras av att de 2010 hårt utnyttjade sin makt i de olika delstaterna vid den tiden för att kraftigt rita om valkretsarna till sin fördel.

Fenomenet kallas för Gerrymandering efter Massachusetts Guvernören Elbridge Gerry som 1812 var den förste som den som först metodiskt och aggressivt började använda sig av denna metod för att gynna sitt egna parti. Elbridge Gerry tillhörde det idag i historiens ljus absurda partinamnet”The Democratic-Republican party”. En del av valkretsarna var så omotiverade och så tillkrånglade att motståndarna tyckte att det mer liknande djur och fåglar än valdistrikt. Enligt myten så skall en av de upprörda politikerna från motståndarsidan ”Federalisterna” sagt att en valkrets liknar en ödla en salamander. Då svarade en annan från hans parti. Nej det är en ”Gerry mander” där av bakgrunden till fenomenets namn. Nedan den berömda Gerrymandern.

 

Det listiga och själva poängen med Gerrymandering förklaras enklast med denna lilla illustration (nedan)hur betydelsefull själva utformningen av valkretsar är.

 

Den fördel som ett parti kan ge sig själv genom Gerrymandering är att stoppa in så många av motståndarens röster i ett eller två valdistrikt så att de övriga valdistriktet går till den egna sidan även om en totalmajoritet säg 60 mot 40 röstar på ditt motståndares parti. Den andra fördelen är att i ett system med enmansvalkretsar så måste den som ställer upp i valet bo i sitt valdistrikt. En riktigt skicklig (läs ful)  valdistriktsritare kan lyckas få in alla de starka och populära kandidaterna som eventuellt finns hos motståndarens parti i området i en och samma valkrets. Därigenom kan det egna partiet få enklare att bli valda genom de återstående valkretsarna har en majoritet av det egna partiet. I princip är den enda regel för val till USA Representanthus är att valdistriktet måste ha en befolkning på minst ca 500 000 (som jag skrev om i mitt förra blogginlägg) USA En bruksanvisning del 1. Nedan ett exempel på dagens Gerrymandering av valdistrikt.

Guvernörerna delstaterna och lagen.

Den andra viktiga betydelsen som makten i delstaterna i allmänhet och Guvernörs rollen i synnerhet är hur lagar och regler ändras i USA. Eftersom landet består av delstater så måste lagförslag som är tillägg till konstitutionen ha stöd bland delstaterna inte bara i kongressen. Det är därför som förändringar om rättigheter kan ta väldigt lång tid i USA. Idag är det många (som med rätta) ifrågasätter hur lagliga den högsta domstolen är då hela parodin under förra mandatperioden när republikanerna genom sin knapp majoritet i Senaten vägrade Obama att kunna fylla den högsta domstolens vakanta plats efter en domare avlidit avlöst av det tragiska snabbt valet av den djupt okvalificerade konservativa domaren Kavanaugh. Eftersom högsta domstolen idag sitter på livstidsmandat så finns stor risk/chans beroende på från vilken sida man står mellan demokraterna och republikaner den konservativa majoriteten bestå i 30-40 år. För de demokrater som vill ändra på denna tingens ordning återstår i praktiken två strategiska vägar.

1. FDR .

Det vill säga Franklin Delano Rooswelts brutala omstrukturering av den konservativa högsta domstolen under sin tid som president på 1930/40-talet Hans popularitet som president utnyttjade han till att nominera (och med hjälp av senaten sedan godkänna ) fler ledamöter till högsta domstolen än till det fanns platser och sedan helt enkelt tvinga igenom ett lagförslag om utökat antal till sammanlagt 14 st ledamöter (jämfört med dagens 9). Därigenom skaffade han den majoritet av mer progressiva krafter i högsta domstolen som 10-20 år senare var själva grundförutsättningen för den lagliga prövningen om USAs lagar som medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King och Company baserade sitt motstånd på och som senare också skapade den lagliga rätten för kvinnor att göra abort. Allt detta som nu riskerar att upphävas av dagens domstol.  Ett sådant förfarande skulle idag strida mot vad som är lagligt och behöver därmed stor demokratisk majoritet i både senat och kongressen samt därtill en president som är beredd att riskera att ej bli omvald genom sitt agerande från demokraterna för att kunna fungera. Många av de mest radikala inom demokraterna förespråkar detta våldsamma och milt sagt högst riskabla snabbspår.

2. Tillägg till konstitutionen

Den andra vägen är att lägga fram ett lagförslag om ett tillägg till konstitutionen om tidsbegränsade mandatperioder för högsta domstolens ledamöter. Fördelen med den modellen är att den inte behöver blanda in presidenten för att förverkligas. Den kräver ”bara” två tredjedelar av kongressens stöd dvs både i senaten och Representanthusets för att förverkligas. Dock blir den lagen vilande fram tills 2/3 av USA s delstater röstar ja till förslaget och här kommer Guvernörernas roll in. De kan obstruera och lägga in veto mot dessa förslag och försvåra när det ska prövas i respektive regionala delstatskongress och därmed tvinga fram en kvalificerad majoritet för att en delstat ska godkänna lagförslaget. Men om Guvernörerna är demokrater när lagförslaget hanteras av den egna delstaten så kan det i vissa fall räcka med enkel regionalmajoritet. (Det korta versionen).

Guvenörerna 2018. (innan årets val)
Republikanerna 33. Demokraterna 16 samt 1 oberoende.

 

Valnattsresultatet. Republikanerna 26 (-6). Demokraterna 23 (+7) Oberoende 0 (-1)

Demokraterna ökade antalet Guvernörer kraftigt med att vinna 7 Guvernörsval vilket är den tredje största ökning för demokraterna någonsin. Bara vid två val tidigare har något parti haft en sådan framgång i Guvernörsvalen. Republikanerna 1994 (11 st) och Demokraterna 1970 (11 st). I årets val vann demokraterna i  Illinois, Kansas, Maine, Michigian, Nevada, New Mexico, Winsconsin,

Men det är inte hela sanningen. För två av dessa Guvernörsval är inte helt i Republikanernas händer. Två av det största delstaterna Florida och Georgia. Till den situation får jag återkomma till i mitt nästa blogginlägg.