Kastboll. Några rader om utgångspunkter för framtida målangivning.

”Hur upplevde människorna dessa omställningar? De kände sig som viljelösa kastbollar, utlämnade åt obönhörliga naturlagar, på vilka de icke hade något inflytande. Det var först när socialismens budskap blev aktuellt som folk började förstå, att det ekonomiska livet icke reglerades av blinda naturlagar utan av lagar, som skrevs och beslutades av människorna själva.”

Tage Erlander, ur memoarer 1901-1939

I KORTHET

Fan här står man. En lagom rund man som ärligt talat nog passerad sina bäst år. Sosse. Tillfälligt arbetslös kulturarbetare med lite fåfängliga skrivambitioner kring ett antal spretiga teatermanus. Och som nu, som lök på laxen i landet lagom ”satts att leva i besvikelsens epok.” Vad göra? Jag väljer att försöka göra motstånd. På mitt sätt. De senaste åren har jag haft den här bloggen som jag skrivit några rader i när andan faller på. Men nu i vinter måste något hända. Så för att leva upp till bevis ska jag nu mer metodiskt skriva om olika områden – under olika vinjetter.

KASTBOLL – KONSTEN ATT SKRIVA DAGEN EFTER KVÄLLEN FÖRE.

Jag är värdelös på ordvitsar men älskar ordlekar och associationer precis som min mor. Därför har jag tagit gett Bloggen dess något dubbel tydliga namn. Namnet Kastboll  är alltså hämtad efter den gamle socialdemokratiske partiledaren Tage Erlanders insikt att det samhälle vi vill ha – det skapar vi tillsammans. Människan är ingen kastboll och vårt öde skapar vi själva. Den andra delen att skriva ”Dagen efter kvällen före” är för mig att försöka mig på små framtidsspaningar om det som ska komma innan det har hänt. En måste i alla fall tro på att det finns något som en kan tillföra. Lite i alla fall.  För när främlingsfientligheten och fascismen marscherar i takt med högerpartier och en allt mer ängslig borgerlighet lite varstans då måste man våga står upp för att förändring är möjlig ”även när det blåser lite kallt”. 

KULTURSTUNDEN

Jag är den jag är; så att skriva om kultur är min livsluft. Oavsett om det gäller att tipsa om sånt jag tycker om eller för att få ur mig någon vers, låt eller något annat. En av mina förebilder var Tage Danielsson. Han brukade säga att han hade ett rörligt intellekt jag för min del har upptäckt att jag har ett rörigt intellekt vilket gör att jag ibland till mina vänners förtret kan bli en smula väl ordrik en förbannelse och en gåva som jag får dras med hela livet.

Nåja. Mitt intresse gick längre än att bara uppskatta Hasse å Tage revyerna, filmerna och böckerna. Under min universitetsstudier i Umeå skrev jag en refuserad B Uppsats om Tage Danielssons problem med det demokratiska samtalet.

Den Idèhistoriska institutionen ville absolut inte veta av detta. Så kan man inte skriva. Det finns ingen underifrån gräsrots maktkritisk Tage Danielssonskt humanistisk ådra eller inriktning inom den moderna  svenska arbetarrörelse som var värd att problematisera om. Slogs det fast. Ja, inte för att det jag skrev inte vara intressant om det hade funnits en sådan. Men man kan inte upphöja en lättviktig komiker och narr till att ge den en betydelse av filosof, tänkare och inspiratör. Det vore sa man då på tidigt 1990-tal lika absurt och fel som uppvärdera banala musiktexter till en högre litteratur och betydelse. Det vore lika fel som att exempelvis ge en musikartist som Bob Dylan nobelpriset. Det kommer aldrig att ske. Så jag fick göra en omstart och skriva om Hjalmar Brantings gamla lärare – värdefilosofen Axel Hägerström och hans förhållande till socialismen. Då gick det bättre.

ARBETARRÖRELSEN OCH SVENSK POLITIK

Jag har varit verksam som stolt socialdemokrat på olika sätt i mer än 30 år. Givetvis kommer jag nu också försöka mig på att vi bloggen göra inspel med en egen valanalys.
Under vinjetten ”Det som försvann” blir det en serie genomgångar om hur sånt som länge varit rena självklarheter för partiet helt plötsligt bara försvann och se om det går att hitta historiska rötter till denna förändring och om på vilket sätt det nu gjorda misstagen kan göras ogjorda eller i alla fall förmildras.

Det kommer inledningsvis handla om Jämlikheten som försvann. Staten som försvann. Skatten som försvann. Kompetensen som försvann. osv.

AMERIKA

Jag har allt sedan en studieresa med Kulturarbetarlinjen för länge sedan haft en orimligt stort intresse för amerikansk politik. Inför hösten primärval blir det därför veckovisa inlägg under rubriken Amerika Brev om det som händer i det stora landet i vänster.

RAPPORT FRÅN EN ANNAN SKURHINK

Nu i höst har jag brutit min arbetslöshet och börjat ett lång vikarierat som städare på ett på en skola/förskola i Eskilstuna. Under vinjetten ”Rapport från en annan skurhink” tänkte jag skriva ner några små betraktelser kring de kontakter och vardagshändelser som jag stött på när jag efter några år som kulturarbetare nu drar på mig blå-rocken och får tillfälle till lite hederligt kroppsarbete efter de senaste årens ganska stillasittande projektledararbete.

Ja då kör vi.